Prioritet noll

Besvikelsen håller i sig. Jag trodde för ett tag att planerna kunde ändras, men ack så fel jag hade. Att jag aldrig lär mig, så här blir det ju varje gång och jag vet det. Varför skulle det bli annorlunda denna gången?

Att bli lovad gång på gång och sedan bli sviken gör att man känner sig fruktansvärt sårad. Sårad och bortglömd, besviken och minst prioriterad. Det gör så förbannat ont. Varför lär jag mig aldrig? Det blir aldrig som man har tänkt.

Jag dränker mina sorger i ett glas vin innan det blir sängen för att sen kliva upp tio i sju för att åka till jobbet. Livet är så härligt i bland.

Ändå kommer jag ligga och vrida och vända på mig tills han kommer hem.
-Vardagsbetraktelser | | Kommentera |
Upp